Tack sötaste Sara för tummar och tår!
Nu börjar det köra ihop sig ordentligt i min mage... klumpen har vuxit sig större och tyngre...Emis ska följa med som support... vet inte om jag skulle klara av att åka ensam... vet inte om jag tar mig därifrån om det slutar illa... Då kanske någon får komma och hämta mig... har kört bil med tårfyllda ögon två gånger förr och det är inget jag rekommenderar...
Igår tyckte jag att piggarna i hans käke kändes annorlunda... mindre på något sätt... men det är säkert bara inbillning och/eller förnekelse... men det hjälpte iaf... jag fick sova i natt...
Hoppet finns kvar, så röntgenbilderna blir domen... Vi hörs senare, om jag inte måste sopa upp bitarna av ett brustet hjärta först...
<3 Bless <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar