Och hur kan det ibland kännas som o tiden går så oändligt långsamt? Som tex när man väntar på någon, på något?
Ibland kommer man på sig själv att tänka att det kändes ju nyss som om jag var 20, som när jag gick i skolan eller pluggade vidare... Bara för att inse att det var mer än fem år sedan... Galet...
Ibland går tiden så himla sakta... Som när man gå och väntar på en dag, en alldeles särskild, sorglig dag... Årsdagen då jag förlorade en del av mitt hjärta... Min kissebebis... Varje dag sedan den 11 maj 2012 har varit en dag då jag för första gången vaknat upp och inte haft min bebis där... Vi hade semester för första gången utan Algot, första sommaren som han inte var med... Första hösten, första snön (algot älskade snö ❤), första julaftonen, första nyåret... Snart första födelsedagen, första trysilsemestern, första våren och sedan första året...
Det här året har gått så långsamt att man bara vill "hacka sönder tiden"... Skynda snabbare... Få det överstökat... Som jag tjatat om sedan i maj... Det går inte en dag... Inte en sekund som jag inte tänker på Algot, som jag inte saknar honom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar