20 juni 2013

Karma is a b*tch

En sak som gör mig väldigt frustrerad är när någon får ta skulden för någon annans brott. I det här fallet, när en myndighet får ta skulden för att de försöker göra sina jobb.

Jag tänker som exempel på två väldigt uppmärksammade dödskörningar i samband med polisjakt...  

Det första fallet jag tänker på är 20-åringen som krockade med en vägbom i Årsta, Stockholm 2011. Detta sedan han kört mot rött x antal gånger med sin motorcykel och sedan dragit genom Stockholm i 250km/h, samtidigt som han hade sin 17-åriga flickvän bakpå. 

Det andra fallet är det som hände rätt nyligen, när två killar som snott bensin störtade från Hjulstabron, sedan polisen beordrat den att öppnas för att få stopp på deras framfärd. En vanlig människa stannar när bommarna fälls ned och bomfällningen brukar föregås av röda, blinkande lampor..

I media kritiseras polisens agerande hårt. Media hetsar folk att tycka illa om polisen och en syndabock skall pekas ut. Helst ska väl någon bli dömd. Detta blir alltid en het potatis såfort någon människa dödas (direkt eller indirekt) av polisen.

Men gärningsmännen då? De målas ut som offer för polisens brutalitet, men vilket del har de i det här? Borde inte de beläggas med i alla fall lite skuld?

De hade kunnat låtit bli att stjäla, köra mot rött, köra oreggat, köra i 250km i timmen och istället stannat för polisen. Isåfall hade de förhoppningsvis fortfarande varit i livet. Man har alltid två val ... Är man lite smart så väljer man det som inte innebär att man måste sätta livet till.

De förtjänade inte att dö på det sättet, det gör ingen. Men en del av skulden får de faktiskt bära själva, men den bilden får vi inte se i media. Vi får bara se anhöriga som spyr galla över polisens agerande, hur de lovordar sina , i det här fallet, söner. 

Självklart har de anhöriga har rätt att sörja, att vara arga. Men i mina ögon riktar de sin ilska åt fel håll.

Bryter man mot laget och blir tagen på bar gärning, så har man endast sig själv att skylla.

Jag tycker att det är bra att polisen försöker förhindra att dessa människor, (som tror att dom är odödliga, som inte fattar att de utsätter andra för enorm fara) befinner sig på vägarna. 

*punkt*



17 maj 2013

Sommarförkylning

När jag blir förkyld på sommaren så blir jag ALLTID dunderförkyld :S

Jag borde kanske stanna hemma från jobbet, men jag har inte feber och om jag stannar hemma sätter jag mina kollegor i skiten... Samtidigt känns det inte särskilt professionellt att gå omkring och snörvla, nysa och harkla sig inför patienterna...

När man dessutom jobbar inom vården och dagligen utsätts för diverse smittor, samtidigt som man tjänar dåligt med pengar så borde man vara befriad från karensdagen.

Man har inte råd att vara hemma när man är sjuk, därför går man till jobbet, dunderförkyld och pinar sig igenom helgen...

Så trevlig helg gott folk!

31 mars 2013

Ny almanacka beställd

Av någon anledning så har jag valt att min almanacka löper från augusti till juli, istället för från januari till december. Jag tror att "sommarlovs--tänket" har rotat sig djupt hos mig, dvs efter sommaren börjar man något nytt...  därför behöver man en ny almanacka :)

Jag beställer från personligalmanacka.se för att de blir alltid som jag vill ha dem. 

Årets upplaga ser ut såhär:



Förra årets almanacka såg ut så HÄR

23 mars 2013

Veterinären fick ett subakut Tusse-besök

I morse när jag vaknade så var jag nära på att sjukskriva mig, inte för att jag själv var sjuk utan för att min lilla Tuss verkade så hängig och inte alls sig lik. Han hade sovit i sängen med oss hela natten (ovanligt) och han låg kvar när jag klev upp (ovanligt) och inte heller kom han när jag skramlade med maten (ovanligt). När jag klappade honom för att pigga upp honom började han spinna, men efter en kort stund så började han hosta/hulka/kippa efter andan. Mammahjärtat höll på att gå i tusenbitar utav oro, men tvingade Mattias att hålla koll...

Härefter hade jag hälsocheck ca en gång i timmen, och Tusse piggade på sig, men det var ju den där känslan av att någonting stämmer inte men jag kan inte sätta fingret på vad. Så jag ringde till veterinären och de tyckte ändå att vi skulle komma in för undersökning. Sagt och gjort.

Tusse "grät" lika mycket nu på vägen dit som han gjorde förra gången, men när han blev undersökt så var han den absolut snällaste katten i hela världen!!!

Hälsoproblem:
1. Hosta (hängig, kändes varm)
2. Oklart när han hade avföring senast (kändes liite spänd i buken)
3. Växande "fettknöl" på vänster sida (vuxit sedan en incident med hans sele för en vecka sedan)

Tusse blev ORDENTLIGT undersökt. Veterinären klämde och kände och lyssnade och tittade och röntgade thorax och buk och thorax igen och Tusse var SÅ DUKTIG!!! Han streta emot litegrann, men fann sig snart vid att exempelvis ligga stilla på rygg en liiiten stund för att vi skulle kunna ta rtg-bild. Inte ens när vi tog tempen på honom så protesterade han ❤

Det ENDA felet vi hittade var fettknölen som visade sig vara ett serom (ansamling av vätska under huden) som kommer att spricka och dränera sig vilken dag som helst. För detta fick vi utskrivet lite smärtstillande och antiinflammatoriskt. Sedan hade han lite snabb andning, men vetten kunde varken höra eller se något konstigt på röntgen.

Så nu är det vila och medicin i fem dagar, sedan får vi se vad som händer! :)

Och det blev inte alltför dyrt heller :) och jag hade ju som ställt in mig på det värsta både gäller kostnad, diagnos och prognos :(


Min lilla Tuss-puss❤

17 mars 2013

Bajskatt... Igen...

Tusse har ju en känslig mage och sedan han sövdes i onsdags så har han inte bajsat varför jag gett honom laktulos i två dagar och haft honom lite avskild från de andra.

Så idag, fyra dagar senare, gav det resultat. Då kunde jag äntligen pusta ut... Trodde jag... Istället har han nu gått på lådan tre gånger på en timme och varit väldigt lös i magen, vilken gjorde att jag börjar oroa mig för att har förstoppningsdiarré. Plus att han blev alldeles hispig ett tag och hade svårt att hålla sig stilla.

Har ringt och rådgjort med en sköterska på Ultuna som tyckte att vi kunde avvakta tills i morgon om han inte blir akut sämre... Så nu vet vi en som kommer att sova med ena ögat öppet i natt :S

16 mars 2013

Nakenhet är fint

Eller ja, det ligger i betraktaren ögon. Och min lilla Tuss är fin oavsett om han har päls eller inte. ;) Han känner nog inte detsamma utan tycks ha drabbats av en post-lejonklippningsdepression :S

Han har suttit ihopkurad och sovit på toasitsen i natt och ratar alla varma sovplatser jag gjort i ordning. Och att husse och matte svettas ihjäl med 26 grader inomhus, tycks han inte bry sig om eller uppskatta *hrmpff*

Ägnade några minuter att omsorgsfullt tillverka en tröja till kattstackaren, som satt som ett smäck. Den behöll han på (lika omsorgsfullt) i ungefär 11 minuter och 2 sekunder. Tack för den älskade lilla suris ❤



Stiligaste katten i stan
Matsäcken var tydligen en bra sovplats, så ja vad gör det om den ligger där några timmar?


Den nakna sanningen


"Varför får hon behålla sin päls och inte jag!?"


"Vad är detta för dumheter!? Jag kan ju inte gå ordentligt, får ju kräla fram som en mask. Och såfort jag rullar mig så blir den ju smutsig! Nej, det här går jag inte med på"

15 mars 2013

Bedömningen

Kära dagbok,

Idag har jag fått veta att jag lever...

Jag fick min återkoppling från den Assessment Centre-dag som jag hade igår.
Då utsattes jag tillsammans med mina kurskamrater (under 10 intensiva timmar), för diverse tester, för att bla kunna få en bedömning om ledarskap. Dvs om jag har någon potential..

Igår hade jag ändå en hyffsat bra känsla i kroppen när jag gick hem, men då också väldigt osäker på vad bedömarna (och deras pokerfaces) bedömde.

Idag när jag fick återkoppling på testerna så stämde mycket överens med mina tankar om min prestation. Men hela tanken med assessment centre är inte bara att gå veta vad man är bra och dålig på, utan att också lära sig ge och ta konstruktiv kritik...

Och visst är det väl konstigt att fastän jag fick mycket beröm och att bedömarna såg min potential, så är det kritiken som ändå fastnar!? Och det var tufft att ta emot konstruktiv kritik, jag blev inte direkt ledsen men lite illa till mods... Typ svårt att bara låta det rinna av mig...

Nu härnäst ska jag försöka läsa en bok om konstruktiv kritik... Om jag får tag i någon...

12 mars 2013

Kompensationsdag

Idag har varit en sån här dag då jag känt mig trött, sur, tjock, ful och lat... Vissa dagar måste man få känna så utan någon somhelst anledning, andra dagar måste man göra någonting åt saken.

Idag var en "göra-någonting-åt-saken-dag"

Har suttit i telefon hela dagen och ringt till patienter. Att samtliga blev glada och tacksamma för samtalet PLUS att jag fick beröm av chefen för att jag lät så trevlig gjorde att tröttheten och surheten i princip försvann :)

När jag kom hem från jobbet så kände jag mig väldig slö och lat vilket resulterade i 40 medelstora kanelbullar och en bautastor kanellängd :)

Och därefter åkte jag med Emelie till Gymmet för stt råda bot på känslan av ful- och tjockhet... Det gick sådär... Känslan finns kvar men det var iaf skönt att röra på sig... :)

En kompensationsdsg med andra ord ;)



10 februari 2013

Gissa vem som längtar till våren? :)

Varför är det alltid så att när det är vår, längtar man till sommaren. När det är sommar, till hösten. När det är höst, till vintern och när det är vinter, till våren?

Kommer ni ihåg i somras, typ i augusti, när jag bara lääängtade efter hösten. Att få klä mig i varma höstkläder, stickade tröjor, varma stövlar och tjocka strumpbyxor... Nu längtar jag till våren, efter fåglarnas kvitter ( har hört att några börjat sjunga redan nu)

Förresten, jag kan inte minnas att man hör fågelsång andra årstider än våren...eller åtminstone så tänker jag nog inte på det... Fågelsång är för mig SÅ förknippat med våren som det bara går! Kanske därför man lägger märke till det då?

Nä snön, nu får du allt försvinna!

24 januari 2013

Skönhetssömnen...

Igår slocknade jag som en klubbad säl, halvt påklädd och sov som en liten gris hela natten... Nöjd!

Nu går det bara inte att sova... Ikväll renoverar jag badrummet... I tankarna... Och jag har även hunnit med köket...

Nu har jag lagt mig så att jag ligger skavfötters med Mattias för att jag inbillar mig att jag somnar lättare om jag inte ligger åt rätt håll i sängen... Helst av allt vill jag väcka Mattias och be honom att lägga sig åt mitt håll också, för det är INTE där i problemet ligger (alltså att jag inte skulle kunna sova åt samma håll som min sambo). Men jag får nöja mig vid att ha honom slumrandes vid mina fötter... ❤

Det bor nog en liten Pippi Långstrump i mig trots allt!?

Nä, nu ska jag hetssova i några timmar innan det är dags att bege sig mot jobbet!

21 januari 2013

Ett mysterium...

Hur kan det ibland kännas som om tiden går alldeles för fort? Tex när man är ledig, när man är på resa eller när man ligger och försöker sova, men misslyckas?

Och hur kan det ibland kännas som o tiden går så oändligt långsamt? Som tex när man väntar på någon, på något?

Ibland kommer man på sig själv att tänka att det kändes ju nyss som om jag var 20, som när jag gick i skolan eller pluggade vidare... Bara för att inse att det var mer än fem år sedan... Galet...

Ibland går tiden så himla sakta... Som när man gå och väntar på en dag, en alldeles särskild, sorglig dag... Årsdagen då jag förlorade en del av mitt hjärta... Min kissebebis... Varje dag sedan den 11 maj 2012 har varit en dag då jag för första gången vaknat upp och inte haft min bebis där... Vi hade semester för första gången utan Algot, första sommaren som han inte var med... Första hösten, första snön (algot älskade snö ❤), första julaftonen, första nyåret... Snart första födelsedagen, första trysilsemestern, första våren och sedan första året...

Det här året har gått så långsamt att man bara vill "hacka sönder tiden"... Skynda snabbare... Få det överstökat... Som jag tjatat om sedan i maj... Det går inte en dag... Inte en sekund som jag inte tänker på Algot, som jag inte saknar honom...

17 januari 2013

Igår somnade jag halvt påklädd och innan jag gett mina pälsklingar mat... Jag vaknade inte ens när Mattias gick till jobbet i morse... HUR trött?

Iaf så hade jag vråldåligt samvete över att jag sovit ifrån mina djur, särskilt kaninerna som nästan äter mig ur huset... :P så de fick sin mat, massa hö och varsitt äpple som tröst...

När Mattias kommer hem vill jag bli av med mitt dåliga samvete och börjar berätta ovanstående.. Och då säger han att han gick och gav kaninerna mat och vatten när jag hade somnat... HAN ÄR TAMEJFAN BÄST! ❤

15 januari 2013

Nu var det ett tag sedan jag skrev... Det händer inte allt för mycket i mitt så kallade liv... Och framförallt inte så mycket intressant som är värt att dela med sig av... Känner mig ganska sur och bitter mest hela tiden... :(

Största anledningen till detta är att jag känner mig mentalt slutkörd... Det är jobb (bor typ där), diverse åtaganden på jobbet samt utbildningar på gång... Samtidigt som man vill försöka ha någon form socialt liv... Jag skulle kunna somna stående whenever you say...

Förutom nu då på kvällen/natten när man SKA sova... Då är det omöjligt!!!

Jag är så sur och grinig stor del av tiden hemma att jag är rädd att Mattias kommer att ledsna och lämna mig... Vet att jag överdriver lite kanske, men man blir inte direkt snäll av att jobba inom vården! :(

Ser fram emot vårens utbildningar som lite omväxling och att de förhoppningsvis kan ligga som grund för en rejäl och välförtjänt löneökning!

/ Ja e int bitter ja

2 januari 2013

Har haft svårt att sova de senaste nätterna, inte för att jag sover bort dagarna, inte för att jag dricker koffeinhaltiga drycker straxt innan läggdags utan bara ändå...

Jag funderar väldigt mycket på alla möjliga saker... Igår somnade jag visserligen snabbt... Kl 03:30 av ren och skär utmattning... Men annars grubblar jag som sagt mycket... Framtida renoveringsplaner... I morse blev jag alldeles till mig över att projekt som inte alls är så stort och svårt som jag tillslut lyckades få det att bli... Nu kan jag inte sluta tänka på hur jag ska lyckas med detta!?

Projektet är att bygga en ny tv-möbel av billybokhyllor (se bilden), men då kom jag på att då måste jag först måla väggen bakom vit och eftersom jag vill ha vitt eller ljusare golv i vardagsrummet så måste vi byta golv först... Och eftersom vi ändå planerar att slå upp en vägg i vardagsrummet och göra ett till sovrum, så kan vi ju göra detta på en gång, men då måste öppna för en dörr ut i hallen och göra om befintliga vardagsrumsdörren till ett öppet "valv". För att kunna bygga en ny vägg och för att öppna upp för en dörr, måste vi flytta lite elkablar och lampknappar etc.. Det lilla DIY projektet blev plötsligt enormt... Och nu förstår ni nog själva varför jag inte kan sova... Inte ens av utmattning när tankarna väl börjat snurra...

Ett knep som jag upptäckt de senaste dagarna är att sova upp och ned i sängen...dvs skavföttes med Mattias... Knäppt, men på något jävla sätt så funkar det...

Going nuts

/ M

1 januari 2013

Året 2012

Crap... Två gånger nu har jag skrivit långa årsresumeer från 2012, men båda har försvunnit för att paddan dog av batteribrist... Damn it!!

Året har bjudit på en massa roligheter men jag kommer nog ändå att minnas år 2012 som ett ganska ledsamt år. Sorgen över Algots död har överskuggat mycket av det roliga och jag har aldrig saknat någon så mycket eller gråtit över någon så mycket som jag gjort över Algot... men livet går vidare både här och i Nangijala ❤

2012 var också året som jag lade ned mitt chilleri... Dråpslaget blev när jag fick avliva tre chillor pga tandfel på kort tid, då var det inte längre lönt att hålla på... Jag gick från 17 till 9, och flera chillor hittade nya hem. Även mina fåglar flyttade hemifrån.

Året bjöd på flera roliga saker också... En vecka före min födelsedag föddes lilla R ❤ Vår lilla brorson (jag säger vår, fastän det är Mattias)... Han är bäst helt enkelt!! :)

Alice dök upp som en räddare i sorg-nöden... Och våra hjärtan fullkomligt smälte ❤ Och en dag stod plötsligt Tusse utanför vårt hus och ville bli räddad... Och han skulle ju bli tillfällig, men är kvar än ❤

En stor del av den regniga sommaren och hösten ägnade vi åt att spika å huset... QqSom inte blev färdigt iaf... Nya tag nästa sommar... Vi fick iaf lite solbränna ;)

Är så väldigt tacksam över mina fina vänner... Emelie, Marie, Karin, Maria G, Maria A, Sanna, Eva, Rebecka, Carro, Emma mfl... Vänner som ställer upp i vått och torrt!, jag älskar er ska ni veta! ❤ Och min familj såklart!❤❤❤

Nu siktar vi in oss på 2013... Kroatienresan i höst, träningen inför Beach 2013, utbildningarna i vår och förhoppningarna om att börja bilda vår egen lilla familj ❤

Sidvisningar förra veckan

Daisypath Anniversary tickers PitaPata Cat tickers PitaPata Cat tickers