River, som pälstussen heter, har de senaste två dagarna bara blivit hängigare och hängigare.. och igår märkte jag även att tänderna vuxit... = då är det i princip kört!!
Han hade även jobbigt med andningen, alla som hört en chinchilla andas vet att de andas relativt tyst, ibland visslar det till någon gång i nosen... men River nästan väste när han andades... han lät väldigt täppt och han fick också problem med andningen när han fått den avslappnande sprutan...
Det som känns så tråkigt är hur fort det har gått... senast för en månad sedan så vägde jag och Emis honom och då vägde han ca 750gram, sin toppvikt ever! Vi kände igen käken och hittade inga tecken till tandproblem... han var pigg och klar på ögonen och framförallt så var han sprallig...
Idag var han allt annat än ovan... lika söt som vanligt, men jag varje gång jag såg honom så kom tårarna...Beslutet var svårt, men satt inte särskilt långt inne... och även om det gör on i hjärtat nu så vet jag att detta var det bästa för honom...
Det känns fortfarande overkligt... men verkligheten kommer snart i kapp... Vila i frid min älskade <3
Såhär åkte han, hela vägen hemifårn till veterinären i Sigtuna... en frisk River hade aldrig suttit så stilla... så min sista stund med honom blev bara en massa kärlek! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar